Den största och grövsta häxjakten genom tiderna på en politiker är nu avslutad. Håkan Juholt har lämnat hetluften, självmant ser det ut som. Ingen politiker är ofelbar, kanske allra minst Håkan Juholt. Men det drev som han fick utstå, saknar motstycke. De fel han begick kan inte på något sätt ha varit avgörande för hans korta historia som partiledare.
Hyresaffären fick åklagare lägga ner på grund av avsaknad av regler. Ministrarna Sten Tolgfors och Tobias Billström , hade gjort likadant och ingen uppmärksammade deras affärer. Brist på faktaunderlag sägs vara ett annat problem hos honom, men alla politiker överdriver vissa uppgifter, just för att förstärka sin egen retorik. Till exempel i mötet i Sälen beskrev Juholt en situation som kommer att uppstå i försvarspolitiken framöver om regeringen inte lyssnar på oppositionen. Varför ställde ingen journalist följdfrågan :” hur kan SD styra försvarspolitiken , de satt ju inte i riksdagen 2009”? Då hade givetvis Juholt förklarat vad han egentligen menade. Och det han menade var att regeringen har rivit alla broar med S för bredare uppgörelser framöver. Då återstår det ju bara för regeringen att luta sig mot SD. En drastisk retorik, men inte felaktig. Men ingen journalist ville ställa den frågan därför att den hängde inte ihop med medias dramaturgi.
Det stora misstag som Håkan Juholt gjorde var frågan kring Libyen. Där skulle han givetvis aldrig gett uttryck för en egen uppfattning innan han förhandlat klart med regeringen. Men ett sådant misstag kan ju inte betyda att han skulle behöva avgå.
Men min stora undran och fråga i dag är: var fanns ni som var närmast ledningen i partiet när det blåste som värst ? Hur mycket gick ni i försvar för er partiordförande? Jag har i alla fall inte hört många uttrycka något stöd och förklaringar för det som inträffade när media körde igång sin jakt. Ni kröp undan från första början. Var fanns Sven Erik Österberg , Elvy Söderström och Mikael Damberg m fl ?
Det är helt uppenbart att det här har varit en kamp mellan höger och vänster i partiet. Nu är den som lyfte rättvisefrågorna borta och nu är väl vägen öppnad för någon akademiker från innerstan i Stockholm, som Göran Greider så träffande uttryckte sig .
En fråga till Jan Larsson, som uppenbart stöder Håkan Juholt, och som rör moral.
SvaraRaderaHåkan Juholts så kallade kulbo är dömd för bedrägeri. Om Håkan Juholt hade blivit statsminister, vilket han naturligtvis strävade efter, så skulle det mycket väl ha kunnat inträffa att han och hans kulbo skulle ha flyttat in i Sagerska palatset i Stockholm. Den bedrägeridömda kulbon skulle då av många betraktas som rikets ”första dam”, både i Sverige och utomlands.
Ser du några problem med det?
Jag förstår din fråga, men i ett rättsstat är man " fri " när man avtjänat sitt straff -vilket hon gjort -. då har man samma möjligheter och rättigheter som alla andra , och ska kunna bli en offentlig person , dessutom är man som statsministerfru inte vald att representera , utan man är en familjemedlem som inte har några plikter eller åtaganden att uppbära för landet Sverige. Det finns till exempel presidenter och statschefer som haft knarkande barn som inte påverkat statschefens eller statsministerns roll . Det är bara en jämförelse.
Radera