Det politiska systemet göder bankerna

I dag fick jag, via radions Dagens eko, det bekräftat det jag länge funderat över. Den Europeiska Centralbanken lånar ut pengar till finansmarknaden till låg ränta. Pengar som dessa banker och finansinstitut sedan kan låna ut vidare till alla skuldtyngda länder. Detta system kallas för marknadsekonomi. Det som kallas finansmarknad är i själva verket  ett system, där riksbanken – i det här fallet Europeiska Centralbanken ECB – lånar ut billigt, till en procents ränta. Sedan köper de privata bankerna statsobligationer i tex Grekland eller Portugal. Dessa länder får därmed låna med dessa statsobligationer som säkerhet . Räntan de då får betala är minst 8-10 procent. Det betyder att de privata bankerna gör en skyhög vinst på sina utlåningar till fattiga länder.

Men tar inte bankerna en risk genom att låna ut till greker och portugiser?  Jovisst! Men den risken har ju EU:s medlemsstater lovat att säkra. Det är ju dessa ”garantipengar” vi har hört talas om nu i snart ett år tid som ska säkra att inte bankerna ska behöva förlora något. Alla hundratals miljarder euro som finans och regeringschefer lovat, är ju inget annat än gigantiska förlustgarantier för bankerna. Så sammantaget kan man säga att bankerna kan göra stora klipp medan skattebetalarna tar riskerna. Det kallas i modernt språkbruk för marknadsekonomi och finansmarknad. Visst låter det helt ofattbart, men det är så det tycks fungera. Min stilla undran och fundering var ; varför lånar inte den Europeiska Centralbanken ut pengarna direkt till länderna i kris, till en rimlig  ränta som dessa länder klarar av ?  Kan någon snillrik nationalekonom förklara det? 

Vad är det som händer egentligen i Katrineholm?

Kunskapsskolan har beviljats bygglov för en fastighet. Det är en nyhet som inte är särskilt anmärkningsvärd, om det inte varit just i Katrineholm som detta har skett. För ett år sedan ville Floda Friskola öppna skola i samma kvarter, men fick avslag på sin begäran av bygglov. Avståndet mellan dessa båda fastigheter, som det i praktiken gäller, är ca 100 m. Byggnadsnämndens motiv till att säga nej till Floda var trafiksituationen. Men nu är det helt okej med trafiken utanför skolan, menar nämnden. Det är samma gata, det är samma lastbilar och tunga trafik som för ett år sedan. Plötsligt finns inga hinder för att lägga en skola på den platsen som var omöjlig tidigare.

Vad är det som händer egentligen bland kommunens politiker? Det som många medborgare börjar undra är varför kommunen inte behandlar olika aktörer lika. Var är rättssäkerheten? Var finns likabehandlingen?  Var är allas lika värde inför lagen?

Det jag i min vildaste fantasi aldrig kunde ana har fastnat som en tanke i min hjärna;   Behandlas en vinstdrivande skola mer fördelaktigt än en friskola som enbart drivs på ideell grund?  Det är i så fall en helt omöjlighet att förstå . Och så får det givetvis inte vara men frågan ligger nära tillhands, tyvärr.  För hur ska man annars tolka kommunens besked. Floda motarbetas ständigt, medan den stora koncernen, Kunskapsskolan, får manegen krattad direkt! 

Har moderaterna och socialdemokraterna blivit så maktfullkomliga att man inte bryr sig om den lilla människan som lever i kommunen idag. Man kanske inte tycker att man behöver bry sig?  Men det är i så fall en fatal missbedömning-vilket framtiden nog kommer att utvisa.

Friskt och sunt!

Äntligen börjar det hända uppfriskande saker i vårt svenska samhälle. Jag tänker förstås på den så kallade överklassafarin, som ägde rum i Stockholm för en tid sedan. Ett gäng ungdomar, som kallar sig ”Allt åt alla ”, en modern så kallad nätorganisation, ordnade en bussresa ut till överklassens hemvist. Det finns ju några sådana runt Stockholm, Djursholm, Lidingö eller Saltsjöbaden, för att nämna några.

 Tanken med arrangemanget är att väcka uppmärksamhet kring de allt större klassklyftor som växer fram i Sverige, i spåren av ett allt okänsligare politiskt klimat. Vi lever i ett land där marknadsekonomin och liberala politiska experiment gör allt fler till rika och ännu fler till förlorare. Bussen man färdades i under safarin var proppfull av journalister och syftet hade uppfyllts mer än väl. Uppmärksamheten blev mycket stor i media. Och ännu mer tacksamt blev det när bussen kommit fram till Solsidan, för där stod ”brattsen” och kastade glåpord och ägg på resenärerna!

Jag tycker det här visar på att det finns någon slags ”68- mentalitet” på gång bland medvetna ungdomar i dag. Vad jag menar med 68 är den revolt som startades av studenter för ett rättvisare samhälle och som fick till följd att 70-talet blev det mest reformistiska årtiondet i Sverige i modern tid.  (denna information är till dig som är född på 60-talet och därefter....)Med jämlikhetsreformer, daghem och medbestämmande i arbetslivet som de största förändringarna. Socialismen stärktes! Det demokratiska samhället lyftes som en motkraft mot kapitalet.

Jag lovordar sådana här initiativ som Överklassafarin och börjar faktiskt tro på politiken igen.        

De starka visar sin rätta sida

Nu har ledarna för Europas förenta stater, det vi kallar för EU, samlats än en gång och bestämt regler för hur de små och svaga länderna inom pakten ska styras. Ett regelverk som också ger hela den stora mäktiga unionen rätt att ge sanktioner till de länder som inte orkar följa kraven. När Europa går mot en direkt ekonomisk tillbakagång så skruvar de stora starka ledarna från Tyskland och Frankrike åt tumskruvarna och kräver återhållsamhet och gigantiska nedskärningar i de små ländernas budgetar. Ett direkt kontraproduktivt handlingssätt; spiralen fortsätter istället ännu mer nedåt för exempelvis Portugal och Grekland. Och Sverige med Europas ”bäste” finansminister Anders Borg , följer givetvis med i strömmen av domare som vill bestraffa  greker, irländare och portugiser.

För några år sedan var tonläget ett helt annat från Tyskland och Frankrike. På den tiden var det dessa två länder som ”syndade” , det vill säga inte klarade av att följa regelverket med budgetdisciplin och låg statsskuld. Men då var det fel på regelverket, sa man och vägrade följa de gemensamma reglerna.

Frågor man bör ställa sig är; Har Europa förenats i en politisk union? Eller har man bara, i det som skulle vara det stora fredsprojektet, ökat de mäktigaste ländernas makt ytterligare?

Var fanns ni, när det blåste storm kring Juholt?

Den största och grövsta häxjakten genom tiderna på en politiker är nu avslutad. Håkan Juholt har lämnat hetluften, självmant ser det ut som. Ingen politiker är ofelbar, kanske allra minst Håkan Juholt. Men det drev som han fick utstå, saknar motstycke. De fel han begick kan inte på något sätt ha varit avgörande för hans korta historia som partiledare.

Hyresaffären fick åklagare lägga ner på grund av avsaknad av regler. Ministrarna Sten Tolgfors och Tobias Billström , hade gjort likadant  och ingen uppmärksammade deras affärer. Brist på faktaunderlag sägs vara ett annat problem hos honom, men alla politiker överdriver vissa uppgifter, just för att förstärka sin egen retorik. Till exempel i mötet i Sälen beskrev Juholt en situation som kommer att uppstå i försvarspolitiken framöver om regeringen inte lyssnar på oppositionen. Varför ställde ingen journalist följdfrågan :” hur kan SD styra försvarspolitiken , de satt ju inte i riksdagen 2009”? Då hade givetvis Juholt förklarat vad han egentligen menade. Och det han menade var att regeringen har rivit alla broar med S för bredare uppgörelser framöver. Då återstår det ju bara för regeringen att luta sig mot SD. En drastisk retorik, men inte felaktig. Men ingen journalist ville ställa den frågan därför att den hängde inte ihop med medias dramaturgi.

Det stora misstag som Håkan Juholt gjorde var frågan kring Libyen. Där skulle han givetvis aldrig gett uttryck för en egen uppfattning innan han förhandlat klart med regeringen. Men ett sådant misstag kan ju inte betyda att han skulle behöva avgå.

Men min stora undran och fråga i dag är: var fanns ni som var närmast ledningen i partiet när det blåste som värst ? Hur mycket gick ni i försvar för er partiordförande? Jag har i alla fall inte hört många uttrycka något stöd och förklaringar för det som inträffade när media körde igång sin jakt. Ni kröp undan från första början. Var fanns Sven Erik Österberg , Elvy Söderström  och Mikael Damberg  m fl ?

Det är helt uppenbart att det här har varit en kamp mellan höger och vänster i partiet. Nu är den som lyfte rättvisefrågorna borta och nu är väl vägen öppnad för någon akademiker från innerstan i Stockholm, som Göran Greider så träffande uttryckte sig .           

Politikerna får säga nej

Igår beslöt byggnadsnämnden i Katrineholm att avslå byggnadslov för Floda friskola i Lövåsenområdet. När jag för många år sedan lärde känna Eric Liljencrantz var han en ungmoderat som ifrågasatte allt som gjordes av kommunen. All myndighetsutövning var av ondo och den begränsade individens frihet, pläderade han. Nu är det annat ljud i skällan, som ordförande i byggnadsnämnden följer Liljencrantz allt som de utövande tjänstemännen skapar åt honom.

Det går rent formellt inte att klandra nämndens beslut i frågan om bygglov för Floda friskola. Man följer slaviskt de regler som har satts upp för området på Lövåsen. Men då frågar jag mig varför vi har politiker i en nämnd som inte kan göra politiska avväganden i en angelägen fråga och därmed göra avsteg och andra rent politiska tolkningar av ett ärende. Om allt de kan besluta om redan är begränsat av ett förutbestämt utrymme rent tolkningsmässigt så behövs ju inte politiken. Så meningslöst. Varför har inte byggnadsnämnden då gett tjänstemännen delegation på att fatta sådana beslut själva.

Politik är att vilja, sa Olof Palme. Jag tror inte Erik Liljencrantz har läst något av honom eller några utskrifter av hans tal eller för den delen. Jag begär inte det eller. Men kanske är det på sin plats att påpeka att politiker faktiskt FÅR gå emot ett förslag från tjänstemännen. Det är inte särskilt ovanligt och inte heller modigt på något sätt. För ibland kan det vara helt nödvändigt. En politiker har faktiskt ett ytterligare uppdrag än att slaviskt följa en regel till sista kommatecknet. Uppdraget är att värna och möta människors behov och önskningar i samhället som de själva är en del av.

Så vad beror då detta besynnerliga beslut på? Kan det vara att moderata politiker inte vill ha Floda friskola ? Är den politiska agendan fortfarande att Floda skola ska krossas till varje pris ? Det är i så fall det mest unika lappkastet i den moderata politiska historian. Eller förstår inte politikerna i nämnden att de kan ta politiska beslut som går emot ett tjänstemannaförslag?           

Fattiga ska spara i fonder

Den nya centerledaren, Annie Lööf, har inte riktigt kommit in på spelplanen ännu. Det är fortsatt trögt för centern i opinionsmätningarna. Och inte stiger väl siffrorna uppåt särskilt mycket genom det utspel som hon gjorde i veckan. Förslaget var att låginkomsttagare skulle få ett förhöjt grundavdrag på sin skatt  om man började spara i t ex fonder. Till hennes försvar skall sägas att hon upptäckt att vi har Europas största skillnad i förmögenhet mellan den rikaste klassen och de fattigaste. Det är ju vacker så, men tror centerledaren verkligen att det första som en låginkomsttagare tänker på är att spara i fonder.  Jag tror att det första han eller hon tänker på är att få pengarna att räcka till hyra, mat och kläder och avgiften till ungarnas fritidaktiviteter. Inte är det någon risk att det blir något över till sparformer som banker och finansinstitut hittar på. Har centerledaren aldrig varit ute i verkligheten? Utspelet är oroande och förvånande. En gång i tiden var centern småfolkets parti.

Det kanske mest oroande är att det inte finns någon opposition som talar klarspråk med Lööf. Var är socialdemokraterna? Det verkar som om partiets kraft endast räcker till att tjafsa inbördes om något gammalt budgetdokument fram och tillbaka. Snälla, finns det ingen som kan ta sig samman inom partiet och börja driva politik igen. Nu behövs det som mest!