Politikerna får säga nej

Igår beslöt byggnadsnämnden i Katrineholm att avslå byggnadslov för Floda friskola i Lövåsenområdet. När jag för många år sedan lärde känna Eric Liljencrantz var han en ungmoderat som ifrågasatte allt som gjordes av kommunen. All myndighetsutövning var av ondo och den begränsade individens frihet, pläderade han. Nu är det annat ljud i skällan, som ordförande i byggnadsnämnden följer Liljencrantz allt som de utövande tjänstemännen skapar åt honom.

Det går rent formellt inte att klandra nämndens beslut i frågan om bygglov för Floda friskola. Man följer slaviskt de regler som har satts upp för området på Lövåsen. Men då frågar jag mig varför vi har politiker i en nämnd som inte kan göra politiska avväganden i en angelägen fråga och därmed göra avsteg och andra rent politiska tolkningar av ett ärende. Om allt de kan besluta om redan är begränsat av ett förutbestämt utrymme rent tolkningsmässigt så behövs ju inte politiken. Så meningslöst. Varför har inte byggnadsnämnden då gett tjänstemännen delegation på att fatta sådana beslut själva.

Politik är att vilja, sa Olof Palme. Jag tror inte Erik Liljencrantz har läst något av honom eller några utskrifter av hans tal eller för den delen. Jag begär inte det eller. Men kanske är det på sin plats att påpeka att politiker faktiskt FÅR gå emot ett förslag från tjänstemännen. Det är inte särskilt ovanligt och inte heller modigt på något sätt. För ibland kan det vara helt nödvändigt. En politiker har faktiskt ett ytterligare uppdrag än att slaviskt följa en regel till sista kommatecknet. Uppdraget är att värna och möta människors behov och önskningar i samhället som de själva är en del av.

Så vad beror då detta besynnerliga beslut på? Kan det vara att moderata politiker inte vill ha Floda friskola ? Är den politiska agendan fortfarande att Floda skola ska krossas till varje pris ? Det är i så fall det mest unika lappkastet i den moderata politiska historian. Eller förstår inte politikerna i nämnden att de kan ta politiska beslut som går emot ett tjänstemannaförslag?           

Fattiga ska spara i fonder

Den nya centerledaren, Annie Lööf, har inte riktigt kommit in på spelplanen ännu. Det är fortsatt trögt för centern i opinionsmätningarna. Och inte stiger väl siffrorna uppåt särskilt mycket genom det utspel som hon gjorde i veckan. Förslaget var att låginkomsttagare skulle få ett förhöjt grundavdrag på sin skatt  om man började spara i t ex fonder. Till hennes försvar skall sägas att hon upptäckt att vi har Europas största skillnad i förmögenhet mellan den rikaste klassen och de fattigaste. Det är ju vacker så, men tror centerledaren verkligen att det första som en låginkomsttagare tänker på är att spara i fonder.  Jag tror att det första han eller hon tänker på är att få pengarna att räcka till hyra, mat och kläder och avgiften till ungarnas fritidaktiviteter. Inte är det någon risk att det blir något över till sparformer som banker och finansinstitut hittar på. Har centerledaren aldrig varit ute i verkligheten? Utspelet är oroande och förvånande. En gång i tiden var centern småfolkets parti.

Det kanske mest oroande är att det inte finns någon opposition som talar klarspråk med Lööf. Var är socialdemokraterna? Det verkar som om partiets kraft endast räcker till att tjafsa inbördes om något gammalt budgetdokument fram och tillbaka. Snälla, finns det ingen som kan ta sig samman inom partiet och börja driva politik igen. Nu behövs det som mest!       

Behandlar kommunen skolföretag lika?

Nu börjar friskoleetableringarna dugga tätt i Katrineholm. Kunskapsskolan är en av flera fristående bolag som vill locka elever i kommunen. Idéerna de vill bygga sin skola på är säkert vällovliga och intressanta för våra barn. Ett alternativ till den kommunala skolan. Jag lämnar den intensiva debatten om vinstintressen i skola och vård där hän just nu. Min fråga går idag till politikerna i Byggnadsnämnden: behandlas alla ansökningar om skoletableringar lika? Ja det vet vi inte ännu.

Saken är den att Kunskapsskolan vill etablera sig i lokaler inom samma kvarter och inom samma område  som Floda Friskola en gång hade planer att göra. Då fick Floda Friskola nobben av den sagda byggnadsnämnden. Det är inom kvarteret Rådmannen som etableringen gäller. Om det skulle vara så att Kunskapsskolan får bygglov, så blir det intressant att få höra argumenten från Byggnadsnämnden denna gång. Min gissning är att Kunskapsskolan redan har försäkrat sig om att det är ok, från den beviljande myndighetens sida. Jag kan knappast tro att en så stor drake som denna koncern, inte förhör sig om möjligheterna innan man går ut och lovar skolstart till nästa höst, om man inte vet att det är grönt ljus för lokalerna.

Om det så skulle vara fallet är en ny politisk skandal under uppsegling i Katrineholm. Nämligen att alla inte behandlas lika. En stor koncern som Kunskapsskolan får klartecken , medan en liten oansenlig skola från landet –Floda – får nobben. För rent logiskt så kan ju inte Byggnadsnämnden vända på argumenten för ett bifall denna gång , när allt var fel förra gången. Då handlade om en för dålig yttre miljö för barnen och för mycket trafik  ute på gatan . Det borde vara samma förhållanden och samma argument nu.

Det ska bli intressant att följa den beslutsprocessen från myndighetens håll denna gång. Vi får se hur det går. Jag sätter en slant på att Kunskapsskolan får bygglov.      

Snart sämst i klassen

För många år sedan betraktades Sverige som det jämlikaste landet i världen. Många riksdagsval har vi deltagit i som trogna väljare, sedan dess. En av de viktigaste skälen till att jag började engagera mig politiskt, var just vårt unika samhällssystem, som genom mångårigt reformarbete via politiska beslut, lyckats skapa ett relativt jämlikt samhälle. Klyftorna mellan högavlönade och de allra sämst betalade mäniskorna kunde jämnas ut med aktiv politik. Detta var spännande, tyckte jag. Och det tycker jag fortfarande trettiofem år senare.

Men det är uppenbart att dagens regering inte tycker att det är lika fascinerande. Förmodligen gör inte en majoritet av väljarna det heller. För annars skulle den senaste veckans tydliga rapport från SCB väckt stora svarta rubriker och demonstrationer skulle ha genomförts i alla större städer. Rapporten säger nämligen att klyftorna mellan dem som har och de som inte har ökar markant. Den tiondel av befolkningen som har mest har lyckats få ca 100 000kr mer att leva av än den tiondel av befolkningen som har minst. Det är räknat under ett inkomstår. Skillnaderna har stegvis ökat mellan åren 2005 0ch 2010.

Ser du som läsare något samband, mellan den förda politiken och detta nedslående resultat? Är det månne besluten om jobbskatteavdrag  kombinerat med sänkt a-kassa och allt fler utförsäkrade som påverkat denna utveckling. Eller kan det vara fler arbetslösa och lönedumpning kanske?

Det kanske inte bara är den svenska skolan som tycks vara på väg bakåt. Inom fördelningspolitiken är Sverige snart sämst i klassen. Ett land som tidigare kunde visa upp ett jämlikt samhälle som förebild för andra.  

Var är Katrineholms kulturpolitik?

Finns det någon klar linje eller strategi för Katrineholms kommuns kulturpolitik i dag? Ja, att man ska driva ett stort huvudbibliotek med en klar inriktning för modern utlåning av böcker och annan typ av media som förväntas finnas på ett bibliotek, det kan jag tyda mig till från olika uppgifter som framkommer i media. Att också ungdomen får en slant till teater, musik och dans är välbekant. Så långt är allt gott och väl.

Men där tar det goda slut verkar det som. Det faktum att Julita Gård är kommunens i särklass största kulturskatt –och besöksmål- tycks de styrande vilja bortse ifrån. Att en kommun som tycks vilja framstå som en offensiv och framåt kommun, nu tar bort stödet till Julita Gård är mer än obegripligt. Logiken blir än mer svår att förstå om man samtidigt lyssnar till Göran Dahlström och Lars Härnströms motivering för varför kommunen skulle satsa på Diggiloo- jippot. Argumentet var att det drog hit människor utifrån och kommunen fick synas i riksmedia. Det motiverade att bidra med ca 380 000 kronor. Det är 80 000 mer än vad det årliga marknadsföringsbidraget är till Julita.

Julita Gård har mer än 50 000 besök per år och de flesta är turister från andra delar av Sverige och utlandet. Hur många hitresande kom till Diggilo ?  Hur många utländska turister gästade kommunen för att gå på just den konserten?

Det finns naturligtvis ingen logik i beslutet att ta bort stödet till Julita Gård. Det är sorgligt att kommunen inte längre förstår att sätta värde på den enormt stora potential som ligger i besöksmålet . Det visar att kulturpolitiken är utan styrning och linje. Dessutom frånsäger sig kommunen den legitima rätten att kunna få ett inflytande över verksamheten, genom detta beslut. För varför ska Julita Gård  lyssna på kommunen i fortsättningen? Katrineholms kommun lyssnar ju inte på dem .       

En kung är en kung

Katrineholms- kurirens ledarsida hävdar att kungen borde kunna åtalas för brott som han eventuellt begår. Den så kallade immuniteten skulle därmed hävas. Med immunitet menas på ren svenska  att kungen står över alla lagar och kan ej åtalas. Att häva den kan väl låta logiskt och rättvist. Men då är ju själva vitsen med en kung borta. Kungaväldet bygger ju på tron att en kung är en kung och står över oss alla andra. Så hur man utifrån ett statsskick med en kung som statschef  ska kunna bli dömd   i domstol  övergår mitt logiska tänkande. Då är man väl ingen kung !

Tänk er själva , om kungen till exempel skulle bli dömd för sexköp. Då måste han ju troligtvis lämna sin post. Men vem kan avsätta honom? Det kan ingen , det är bara kungen som kan avsätta sig själv.  Det är ju här som det absurda kommer in. Vi har ingen vald statschef , utan en ofelbar (ur lagens mening) människa som medborgarna inte kan avsätta.

Ledarskribenten i Katrineholms-kuriren gör alltså en logisk kullerbytta. För en kung är en kung och ska så vara. Annars ska vi väl inte ha en kung!

Och det var dit jag ville komma: Slopa hela kungahuset och ge oss en statschef som vi kan avsätta om han går på porrklubb.

Vem är ond eller god?

De flesta stora filmer, romaner, teaterstycken eller julkalendrar, handlar om vem som är god eller ond och vad som är rätt eller fel. Det är den ständiga filosofiska frågan som alltid fångar mänsklighetens intresse. Finns det människor som är bättre än andra i moraliskt avseende. Ja, i filmens och bokens värld finns den människan. Hjältar och ridderligare gestalter hittar man där.

Och nu är det åter aktuellt om politiker kan sägas vara bättre eller sämre människor i moralisk avseende, än andra. Jag påstår att så kan man inte se det. Politiker är som alla andra. För om vi skulle till äventyrs vara annorlunda än vem som helst, så skulle det för det första, inte finnas några politiker, och för det andra hur skulle man kunna hitta några lämpliga kandidater att välja. Jag menar att det rimliga kravet man kan ställa på politiker är samma som på dig och alla andra , det vill säga håll dig inom lagar och regler. Det är det jag har gjort, i det nu aktuella fallet om mitt konsultuppdrag och min så kallade politikerpension.

Jag alltid försökt hålla mig inom lagar och regler,så även i detta fall. Det gör ont i mitt hjärta att några tycks tro att jag försökt manipulera och vara girig. Det jag strävar efter är att mitt företag ska bära sig och att jag därmed kan avstå min avtalsenliga pension.